Ja, jag sitter i soffan på min kudde denna dag före julafton! Jag är hemma och jag får vara med familj och vänner. Det är nu en vecka sedan som jag vaknade på NUS och kände mig stark att åka hem.
Veckan har varit varierad med allt vad det innebär att möta nya läkare på den lokala vårdcentralen och möta glada kända ansikten vid min "skvätt" på tisdagen.
Jag tog en timme på stan, där möten med vänner ger mig så mycket styrka med sin glädje! Min frisör visade jag min rakade skalle - han diggade den😉
Min underbara familj är stor och underbar, kärleken från dem i stort och smått gör att jag klarar varje dag med diagnosen Sarkomcancer!
Önskar er en vitjul 2016!
